Stöd och hjälp

Brott

Vi finns här för dig som begick brottet, för dig som är offer och för dig som är anhörig.

Du som begick brottet

Det är viktigt att du inte blir lämnad ensam med de stora frågor som du kämpar med. Det är viktigt att du får dela dem med någon i förtroende. Församlingarna är med i kriminalvården, just för att stöda fångarna.

Med någon från församlingen kan du föra förtroliga samtal redan under fängelsetiden. Sedan kan du som frigiven söka dej till församlingens verksamhet.

Då du blir frigiven

Genom kriminalvården vill man hjälpa dej att återanpassas till samhället. Församlingen deltar i arbetet med att hjälpa frigivna fångar till en nystart. Stödet kan vara både praktiskt och andligt. Du kan också få hjälp att hitta en stödperson.

Brott ska sonas. Så är det bland mänskorna. Men Gud vill förlåta. Guds kärlek gäller också dej, oberoende av vad du har gjort. Sök stöd – kyrkan finns för dej också.

Ett brott vittnar vanligen om psykiskt illamående, ensamhet och kanske sjukdom. Att avtjäna sitt straff är då inte tillräckligt. Du behöver också vård.

Kan man tala svenska med besökare från församlingen?

Församlingarna har mest verksamhet på finska i fängelserna, av naturliga skäl. Men i dag talas många språk i våra fängelser. Därför måste de nog vara beredda på att samtala med fångar på båda inhemska språken, och säkert på andra språk också.

Vad gör en fängelsepräst?

Sköter enskild själavård. Men fängelseprästen håller också gudstjänster, leder samtalsgrupper, medverkar i behandlingsprogram, och stöder interner och fängelsepersonal.

Ett brott berör många

Om du på något sätt har berörts av ett brott kan du ta kontakt med en präst eller en diakoniarbetare i din församling. Om det sedan behövs kan den som du talar med hänvisa dej vidare.

Är du ett brottsoffer? Föll du offer för ett brott, eller blev du vittne till ett sådant? Då behöver du kanske stöd både andligt och praktiskt. Ta kontakt med brottsofferjouren eller din församling.

Vad är brottsofferjouren?

En riksomfattande service för brottsoffer, deras anhöriga, och för dem som har varit vittne till ett brott. Kyrkan var med om att starta verksamheten.

 

Närstående

Är du närstående till en som har begått ett brott? Då kan du söka hjälp och stöd i din församling. Ett brott som en närstående begår väcker kraftiga känslor och reaktioner. Om den som står dej nära nu är i fängelse kan du också ta kontakt med fängelsets präst eller diakoniarbetare.

Är du närstående till ett brottsoffer? Ett brott upprör både offret och de anhöriga. Som närstående kan du också i det här fallet söka stöd i din församling.


Mänskliga relationer

Vi behöver varaktiga relationer. Det är bra att ta vara på dem.

Alla relationer är sårbara. De nära relationerna är ofta särskilt sårbara.

Vi har att göra med olika mänskor. En del står oss nära. Andra är mera avlägsna, bekanta och så. Kontakterna kallar vi relationer. Sådana ska skötas. Vi behöver varaktiga relationer. Det är bra att ta vara på dem.

Som kristen kan du visa kärlek i dina mänskliga relationer. Gud vill det så. Genom kärlek och omtanke om medmänskan bygger man relationer som är bra både för dig och för dem som du har att göra med. Men ibland är det inte så lätt att veta hur man gör.

Relationer handlar om samhörighet. Det kan vara en kärleksrelation, en relation mellan vänner, en relation inom familjen, i skolan, på arbetsplatsen, eller vid någon fritidsaktivitet.

Du tycker säkert att relationerna till dem som står dej närmast är viktigast.

Vi knyter kontakter, och relationer tar slut. Vissa relationer har vi ändå alltid med oss, oberoende av om vi tar vara på dem eller inte. Sådana är till exempel relationerna till föräldrar, syskon och andra släktingar.

Alla relationer är sårbara.

De nära relationerna är ofta särskilt sårbara. Det kan bli svårt i ett parförhållande. Frågor kring sexualiteten blir lätt svårlösta. Att bli förälder (och klara av det) gömmer många fallgropar. En skilsmässa kan vara traumatisk. Ensamheten som man kan känna, ibland också mitt bland andra, kan vara svår.

Relationer förändras med tiden. Det är vi inte alltid beredda på.

Allt beror ju inte på dej själv. Mycket handlar om den andras attityder och göranden. Samspelet haltar lätt. Missförstånd eller bristande intresse, eller svårighet att kommunicera gör det inte enklare.

Att arbeta på sina relationer, försöka bygga upp, och försöka knyta ihop det som har löst upp sej eller rentav har slitits sönder. Sådant är viktiga uppgifter för oss som kristna. Kan också vara inspirerande och meningsfullt rent mänskligt.

Läs mer om själavård

Tag kontakt med familjerådgivningen

Relationer över språk- och kulturgränser

Finland bli ett allt mera mångreligiöst och mångkulturellt land. Mänskor kommer från olika hörn i världen. Frågor om möten med mänskor med annan tro och andra traditioner är en verklighet för många församlingar.

Också din hemmakyrka blir mera internationell. Hur möter församlingen de nya utmaningarna?

I församlingen ser vi utmaningen, och antar den. Det gäller att göra det möjligt att mötas över kulturella och religiösa gränser. Här handlar det också om att bygga varaktiga relationer. För Guds kärleks skull. Den som vi gör verklighet av i vår egen församling.

Möta mänskor som tänker och tror annorlunda. Samtala och lära känna varandra. Det är ett effektivt sätt att göra det okända mera känt. Religionsmotsättningar och kollektiv misstänksamhet har en tendens att försvinna i mötet med verkliga människor. 


Sorg

Sorg känner vi när vi har förlorat någon som har stått oss nära. Känslorna är ofta starka. Och ibland förvirrande och oväntade.

Sorg hör till livet. Men sorgen får inte alltid ta den tid och plats som skulle behövas. Tillvaron för den som sörjer blir mycket annorlunda. Det smärtar, och behövs tid och krafter att komma igenom, och en gång gå ut i livet på nytt. Hur länge det tar kan man inte veta på förhand. Inte heller hur svårt det blir att orka. Mänskor är så olika.

Man kan känna sig otrygg och vill ha folk omkring sig. Samtidigt kanske man vill vara ensam. Det går inte ihop. Ibland tycker man att man inte känner igen sig själv.

Sorgen är inte bara tårar. Man kan också känna ilska över det som har hänt. Man är känsligare än vanligt och blir lättare irriterad.

Man tycker att man måste ta hänsyn till de andra i familjen. De som också sörjer. Säkert vill man det också. Men det kan vara svårt att orka med att vara ett stöd för andra när man själv har det tungt.

Det brukar gå en tid innan man orkar tala om sin sorg. Behovet att få tala om saken finns sedan kvar en lång tid framåt.

Församlingen vill ge dej möjlighet att träffa en präst eller en diakon och tala om din sorg. Läs mera om själavård.

Att träffa andra som har varit med om liknande kan vara till hjälp. Så om du vill får du gärna komma med i en grupp med några andra, och där bearbeta din sorg. Deltagarna lyssnar på varandra, och berättar själva, fast bara det som de vill säga. Man utbyter tankar, känslor och erfarenheter.

Ta kontakt med församlingen, se Kontaktinformation. Det blir enkla samtal. Vi tar det varsamt.  

Läs mer om sorgens olika faser           

Hemlig sorg?

Du kanske sörjer någon utan att andra vet om det? Vi har olika relationer. Att någon står oss nära kanske vi inte vill eller kan avslöja för andra. I så fall får vi ju lov att hålla sorgen hemlig också. Det kan vara mycket tungt. Tala gärna med en präst. Du får berätta, känna och bearbeta. Allt stannar mellan er.

Tillbaka ut bland folk – nu eller senare?

Den som sörjer drar sej ofta undan andra. Man behöver det. Ändå är det viktigt att du inte bryter alla kontakter, och att du också kommer ”ut bland folk”. Helt och fullt stiger du sedan ut i livet på nytt när du är mogen för det. Ge sorgen tid.

Sorg av annat slag

Sorg handlar inte bara om avsked vid dödsfall. Det finns andra avsked och förluster också som vi sörjer. Då ser sorgen kanske litet annorlunda ut. Men vi kan ha behov att få tala med någon, och bearbeta sorgen ändå.

Sorgen är kärlekens pris. Har man fått älska får man också sörja.


Problem i vardagen

Livet är en Guds gåva. När det är som bäst tycker vi att det är värt varje ögonblick. Men det kan lätt bli annorlunda.

Livet är en Guds gåva. Det kan vara riktigt bra. När det är som bäst tycker vi att det är värt varje ögonblick. Men det kan lätt bli annorlunda. Så annorlunda att vi tappar bort glädjen över vårt liv. Allt börjar kännas övermäktigt. Kanske meningslöst.

För det kan komma in många slags problem i livet och vardagen.  Mycket klarar vi säkert. Vi vet hur vi ska handskas med det. Men så kan det vara något som vi inte själva får bukt med.

Det händer lätt. Vi är inte sämre mänskor för det. Men vi kan behöva stöd. Församlingen finns för sådant också.

Ibland kärvar det till sej ordentligt. Det blir för mycket helt enkelt. Olika svårigheter på samma gång. En svårighet i gången skulle vi kanske mäkta med. Men om flere kommer samtidigt är det värre.

Vardagens och livets problem är väldigt olika. Några av dem är de här:

  • Arbete, arbetslöshet,
  • skolgång, tidsbrist, stress,
  • ensamhet, buller, pengar,
  • sjukdom, oro och sorg.

Särskilt svårt upplever många det när det blir förändringar i livet. Som det här:

  • Flyttning, ny arbetsplats, ny skola,
  • pensionering, förändringar i familjen,
  • husbygge, nya grannar,
  • tillfälligt arbete på annan ort,
  • semesterproblem, examensstress.

Dina problem kan förstås vara helt annorlunda än de som har nämnts här. Viktiga är de ändå. De är dina.

När du vill försöka lösa dem kan du gärna ta kontakt med en präst eller diakon. De har väl inte färdiga svar åt dej. Men de kan vara bollplank. Med dem kan du pröva dej fram till ett svar på din fråga. De kan hjälpa dej att få syn på vad som är viktigt, och hur man kan handskas med det.

Läs mera om själavård

Ditt arbete och din arbetsplats kanske du trivs bra med. Ändå är det i det sammanhanget som många upplever problem. Kyrkan har arbetshandledare och arbetsplatskonsulter som kan engageras på en arbetsplats när man ser behov för det.

Man kan vända sej till en församlingsarbetare om det har hänt en olycka på arbetsplatsen eller har seglat upp någon kris.

Från en arbetsplats kan man ta kontakt med församlingen när man vet om stora omställningar på kommande, och kanske rentav uppsägningar. En församlingsarbetare (präst eller diakon) kan då tillfälligt tas med i arbetsplatsens stödverksamhet.

Läs mera om hur kyrkan stöder de arbetslösa, och dem som ekonomiskt har det svårt.

Diakoni


Rusmedelsberoende

Den som är beroende av droger eller har en närstående med missbruksproblem kan söka hjälp i församlingens diakoni. Där är man beredd att stöda.

Missbrukare erkänner ganska ofta sina egna problem. Men en del försöker dölja dem. För dem som erkänner problemen berättar diakonen om olika vårdalternativ, och informerar om stödgrupper och annat. I samtal med dem som förnekar sitt missbruk kan diakonen kanske få dem att se på sig själva på ett nytt sätt.

I båda fallen kan klienten få hjälp med att komma vidare i processen att bli fri från missbruket. Eftersom missbrukare ofta har flera olika problem kan det vara svårt att veta var man ska börja. Tillsammans med diakonen försöker man reda ut det här, och kanske ta itu med praktiska frågor. Klienten kan vid behov bli hänvisad till vård och få hjälp i kontakten med olika myndigheter.

Församlingen samarbetar med social- och hälsovården.

Är du själv beroende av rusmedel?
När du inser att du är beroende av rusmedel ska du söka hjälp på hälsocentralen eller i församlingen. En diakoniarbetare i församlingen ställer upp med stöd och blir din medvandrare på vägen tills du är fri från beroendet.

Är du närstående till en missbrukare? Du behöver också stöd. Det kan du få i församlingen.

Kyrkan och rusmedlen

Enligt social- och hälsovårdsministeriets Alkoholprogram har kyrkan en viktig roll i det nationella rusmedelsarbetet. Kyrkan har ingått ett partnerskapsavtal för Alkoholprogrammet, och arbetat ut en egen rusmedelsstrategi.

Rusmedelsfrågorna angår kyrkan. Kyrkan berättar att Gud vill ha gemenskap med oss, och att vi ska ta hand om varandra och särskilt samhällets utsatta. Hit hör missbrukarna. Den kristna församlingen skall vara en plats för gemenskap och delaktighet.

Kyrkan förbjuder inte ett kontrollerat alkoholbruk, men tar skarpt avstånd från dryckenskap. I församlingsgemenskapen med Gud och mänskor erbjuds möjlighet till ett liv utan droger.

Kyrkan ser på rusmedelsberoendet som ett sätt att ersätta den psykiska, andliga och sociala insats som krävs för att behålla kontrollen över sitt liv, och hindrar en att söka mera meningsfulla erfarenheter.

För unga är rusmedlen särskilt skadliga, eftersom de hindrar den psykiska utvecklingen. Unga blir också lätt beroende av droger. Kyrkan stöder de unga och fokuserar på den andliga och sociala utvecklingen.

Kyrkans drogarbete bland barn och ungdomar är förebyggande. Förhållningssättet i församlingen påverkar barnens inställning till droger. Under tonåren är många ungdomar aktiva i församlingen. Samtidigt söker de sin egen identitet. Då formas också de vanor i frågor om rusmedel som de unga tar till sig.

Kyrkan vill ge mänskor i alla åldrar och livssituationer möjlighet att utvecklas andligt, också för missbrukare.

Kyrkan arbetar med drogfrågor på riksnivå

Missbruk hör i hop med fattigdom, mental ohälsa, våld och social utslagning. Kyrkan vill förebygga marginalisering och hjälpa dem som redan är marginaliserade.

Missbrukarna har rätt att höra till en barmhärtig gemenskap och att få hjälp. I själavården kan församlingsarbetaren hjälpa missbrukaren att strukturera sitt liv, sina mänskliga relationer och relationen till Gud.

Kyrkan erbjuder inte rehabiliteringstjänster. Men diakonin ska hjälpa klienten att få de förmåner samhället erbjuder. Det finns ändå kristna organisationer (Blåbandsförbundet) som utför rehabiliterande drogarbete. KRAN r.f. är samarbetsorganet för arbetet på svenska.

Se Droglänken för mera information om beroenden.

 


Vem kan hjälpa mig?

Du inser att du behöver hjälp. Av någon. Eller så är du orolig eller bekymrad för någon som står dej nära.

Foto: Sanna Krook

Du inser att du behöver hjälp. Eller så är du orolig eller bekymrad för någon som står dej nära. I vårt samhälle finns ju en hel del ställen där man kan söka hjälp. Men inget tycks riktigt passa för problemen som du nu bär på. 

Då ska du läsa vidare här.

Alla i kyrkan som finns för att hjälpa och stöda på olika sätt är sådana som du kan vända dej till. Ingen frågar efter vad du tror på eller vart du hör. De som sköter den här hjälpverksamheten har utbildning för uppgiften. Och så har de tystnadsplikt ungefär på samma sätt som de som jobbar på socialen eller inom hälsovården. Men prästerna har ännu strängare tystnadsplikt, den mest absoluta tystnadsplikten som finns i vårt land.

Hjälp eller stöd löser kanske inte alla svårigheter. Men du behöver inte vara ensam med bekymren. Verkligt viktigt i den kristna tron är att vi ska ta hand om varandra. 

Snabbguide - Vi föreslår här vart du kan vända dej.

Är du utan pengar eller har du inte mat?

Diakon eller diakonissa

Diakon eller diakonissa finns i nästan alla församlingar. Men finns det  ingen är det prästen som du ska vända dej till.

När kan jag få stöd i pengar?

Räkningar som du inte har kunnat betala kan församlingens diakoni ta hand om. Pengar till det dagliga livet (mat och sådant) ger man kanske inte direkt. Men du kan t.ex. få rätt att köpa vad du behöver i en mataffär. Eller vad det nu gäller som du saknar.

Problemen kan vara mycket olika. Diakoniarbetaren måste kunna sätta sej in i just din situation. Du berättar om den och ger de uppgifter som behövs för att man ska kunna veta vad du behöver.

Med diakoniarbetaren går ni alltså igenom vad du har för pengar. Ta med sådana papper som visar hur man har bedömt det hela, t.ex. på socialen eller Folkpensionsanstalten.

Hjälp ska du söka själv. Men är du t.ex. sjuk kan någon annan göra det för dej. Då ska du ge skriftligt lov.

Stora summor kan det inte bli fråga om. Församlingen har inte sådana resurser. Och just nu är det många som söker hjälp.

Diakonihjälpen finns mest för dem som tillfälligt har det svårt.

Matbanken

Vad är matbanken för något?

Från matbanken kan man få matvaror om man tillfälligt har råkat i en svår situation. Det kostar inte något.

I praktiken går det till på olika sätt i de församlingar som har matbank. Alla har inte någon sådan. Hör dej för hos en diakon eller diakonissa om det finns matbank i din församling, och hur du ska göra. Med diakoniarbetaren går ni igenom din ekonomiska situation. Sedan beslutar man om du kan få hjälp ur matbanken. Det kan vara bra att ha med sådana papper som visar hur man har bedömt din ekonomiska situation, t.ex. på socialen eller Folkpensionsanstalten.

Hjälp ska du egentligen söka själv. Men är du t.ex. sjuk kan någon annan göra det för dej. Då ska du ge skriftligt lov.

Har du problem med familjen, en parrelation, släkt eller vänner?

Ta kontakt med en präst eller med familjerådgivningen.

Vad är familjerådgivning?

Fast det heter familjerådgivning kan en enda person också boka tid. Men också ett par, eller en hel familj kan gå till en familjerådgivare.

Familjerådgivaren leder samtalet och lyssnar sig till vad problemen bottnar i. Är det flere besökare samtidigt är en av familjerådgivarens viktiga uppgifter att hjälpa var och en att berätta sin syn, och sina önskemål och farhågor. Tillsammans söker man sedan ett så bra sätt att se på det som saken gäller som möjligt och kanske ett nytt sätt att tackla problemen. De anställda har tystnadsplikt.

Till familjerådgivaren kommer man kanske inte med en egen klar uppfattning om det som är svårt. Men under samtalet blir det nog klarare. Då kan det också vara lättare att hitta en utväg eller ny möjlighet.

Man bokar tid. Beroende på vad saken gäller går man en gång eller flera gånger. Det finns kanske inte en familjerådgivning på din ort. Men din församling har säkert ett avtal med en familjerådgivning på en ort i närheten. 

Det kostar i allmänhet inte något att gå till en familjerådgivare.

Om du just nu vill prata om din situation med en annan människa så ring Samtalstjänsten eller logga in på Kyrkans chattDu kan också ställa en fråga via samtalstjänstens nätjour eller skriva till brevjouren.

Vill du att någon kommer hem till dej på besök?

Ta kontakt med en diakon/diakonissa eller med en präst.

Vet du inte någon som du direkt kan ta kontakt med kan du ringa pastorsexpeditionen. Men man får nog ringa direkt också till en präst eller diakoniarbetare som man inte känner. Också utanför arbetstid, om det  behövs.

Så här får du tag på en präst:

Ring pastorsexpeditionen. Säg vad du heter, och att du vill tala med en präst. Men säg inte åt den som svarar på expeditionen vad du vill tala med prästen om. Ditt ärende är bara mellan dej och prästen. Tid får du snabbt, i en nödsituation ofta genast. Annars kanske någon av de närmaste dagarna. Men på expeditionen ger de inte någon tid. I stället tar de kontakt med prästen så fort som möjligt. Prästen tar sedan själv kontakt med dej, så ni kan komma överens om var och när ni träffas. Har du tur kanske prästen finns där på pastorsexpeditionen när du ringer.

Du kan nog också ta kontakt med prästen direkt.

Vill du tala om något problem, men vara anonym?

Bor du på en liten ort, där alla känner alla? Då kan det ibland vara bra att vända sig till någon i en annan församling. Så också om den anställda du skulle ha talat med är alltför bekant, närstående eller vän till dej. Eller någon som också står dej nära. Förklara situationen, de förstår nog i den andra församlingen.

Du kan också ta kontakt med Kyrkans samtalstjänst som hjälper dig via fyra olika kanaler: telefonjour, chattjour, nätjour och brevjour.

Vad är Kyrkans samtalstjänst? 

Det hjälper att någon lyssnar. Och den som lyssnar på dej är antingen en anställd i kyrkan eller en frivillig som har fått utbildning för uppgiften. Kyrkans samtalstjänst betjänar dig via fyra olika kanaler: telefonjour, chattjour, nätjour och brevjour. De centrala principerna för alla tjänster är förtrolighet, anonymitet och tystnadsplikt.  

Telefonjour

Tillsammans med den som svarar i telefonen försöker ni komma på de lösningar på dina problem som bäst kan passa dej.

Den som svarar kanske inte kan hjälpa dej direkt. Du får då ett förslag på vem du kan vända dej till, eller hur du ska gå vidare.
 
Samtalsavgiften är vanlig lokal- eller mobilsamtalsavgift.

Telefonnummer:

På svenska: 01019 0072 dagligen kl. 20-24
På finska: 01019 0071 sö-to kl. 18-01, fr-lö kl. 18-03. 
Om du ringer från utlandet är numren: +358 1019 0071 och +358 1019 0072.

Eller så kan du logga in på kyrkans chatt.

Vad är chattjouren?

Chattjouren är till för dig som vill tala med en annan människa via datorn. Samtalet är konfidentiellt, det är bara du och jourhavande som ser ert samtal. Inget sparas i cyberrymden. Det hjälper att någon lyssnar. Den du chattar med är anställd i församlingen eller har fått utbildning för sin uppgift. Tillsammans försöker ni komma på de lösningar på dina problem som kan passa dig. Den som svarar har tystnadsplikt.

Den du chattar med kanske inte kan hjälpa dej direkt. Då får du ett förslag på vem du kan vända dej till, eller hur du ska gå vidare.

Chatten är öppen måndag till torsdag kl. 18-20.

Då chatten är stängd kan du ställa en fråga via Samtalstjänstens nätjour.

Vad är nätjouren?

Är det något som tynger dig? Vet du inte vem du kan tala med om det? Kontakta Kyrkans samtalstjänst nätjour. Tjänsten är gratis och konfidentiell. Du kan vara anonym. Ditt meddelande besvaras inom 1-7 dagar av en frivillig medarbetare som fått utbildning för uppgiften.

Du kan ta kontakt via Kyrkans samtalstjänsts brevjour.

Vad är brevjouren?

Kyrkans samtalstjänst brevjour är till för dig som vill prata med en någon genom brevväxling. Kanske du har något bekymmer du vill dela med dig om. Kanske något glädjeämne? Något du vill fråga? Du kan skicka ditt brev till:

Församlingarnas brevjour,
PB 210,
00131 Helsingfors

Den som svarar på brevet behöver inte veta vem du är. Men om du vill ha ett svar på brevet behvöer du berätta din adress. Då får du ett personligt svar på brevet inom några veckor, skrivet av anteingen en person som är anställd inom kyrkan eller en frivillig person som har utbildats för ändamålet.

Men söker du ekonomiskt stöd går det endast i din egen församling.

Vill du tala med någon i telefon?

Ta kontakt med Telefonjouren vid Kyrkans samtalstjänst, särskilt om du vill vara anonym eller med en diakon/diakonissa eller en präst.

Vill du tala med någon via nätet?

Logga in på chattjouren eller Eller skriv ett meddelande via nätjouren.

Är du ensam?

Ta kontakt med en diakon/diakonissa eller med en präst. Eller logga in på chattjouren eller ring telefonjouren om du vill ha någon att prata med för en stund.

Vill du ha en vän från väntjänsten?

Ta kontakt med en diakon eller diakonissa. Diakon eller diakonissa finns i nästan alla församlingar. Men finns det ingen är det prästen som du ska vända dej till.

Har du sorg?

Ta kontakt med en diakon/diakonissa eller med en präst.

Det finns också sorgegrupper du kan delta i. En diakon eller diakonissa i din församling berättar mera om dem. Och prästerna vet förstås också en del.

Eller logga in på chattjouren eller ring telefonjouren om du vill ha någon att prata med för en stund. Om du vill skriva av dig och få svar av en annan människa så är det Kyrkans samtalstjänst nätjour eller brevjour som gäller.

Vad är en sorgegrupp?

Om du sörjer någon som har stått dej nära finns sorgegruppen för dej. Tillsammans med andra i liknande situation får du ta upp och  bearbeta erfarenheter och känslor. Det är fritt fram att dela sina  tankar med andra. Eller bara lyssna, om du hellre vill ha det så.

Vill du samtala om andliga frågor?

Då kan du ta kontakt med en präst.

Om du funderar över någon fråga kan då också vända dig till Fråga Prästen-tjänsten på nätet eller läsa på OMG!.

Vad är Fråga prästen?

Fråga prästen är en webbtjänst som finns till för dig som vill få reda på något om kyrka, kristen tro och kristet liv, men kanske inte känner någon präst som du kan ställa frågan till. Prästerna som besvarar frågorna är främst präster i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, så kristendomen är deras främsta kunskapsområde.

Denna frågetjänst är främst tänkt för sådana frågor som du själv går och grubblar på. Om du behöver hjälp med ett skolarbete, rekommenderar vi Wikipedia eller de olika samfundens/kyrkornas egna webbplatser.

Vad är OMG!

OMG är Svenska kyrkans bank av frågor och svar om livet och kristen tro.

Vill du ha förbön, för dej själv eller någon annan?

Ta kontakt med en präst.

Förbönen kan tas med i gudstjänsten följande söndag. Prästen formulerar det så att församlingen inte kan räkna ut vem det gäller. Alla som är i kyrkan är då med om att be för dej.

Men prästen kan också be med dej privat, om du hellre vill det.

Vill du ha besök när du är på sjukhus, eller någon närstående är det?

Då kan du vända ditt till sjukhusprästen eller någon annan präst. Du kan också ta kontakt med en diakon/diakonissa eller en ungdomsledare.

Vad gör en sjukhuspräst?

Sjukhusprästen arbetar på ett eller flere sjukhus. Prästen har  vanligen ett eget mottagningsrum på sjukhuset, men besöker också  patienter på avdelningarna. Någon i personalen kan säkert hjälpa  dej att få kontakt med sjukhusprästen.

Så här får du tag på en präst:

Ring pastorsexpeditionen. Säg vad du heter, och att du vill tala med en präst. Men säg inte åt den som svarar på expeditionen vad du vill tala med prästen om. Ditt ärende är bara mellan dej och prästen. Tid får du snabbt, i en nödsituation ofta genast. Annars kanske någon av de närmaste dagarna. Men på expeditionen ger de inte någon tid. I stället tar de kontakt med prästen så fort som möjligt. Prästen tar sedan själv kontakt med dej, så ni kan komma överens om var och när ni träffas. Har du tur kanske prästen finns där på pastorsexpeditionen när du ringer.

Du kan nog också ta kontakt med prästen direkt.

Vill du ha sjukbesök hemma?

Ta kontakt med en präst. Prästen kan också ge dej nattvarden hemma. Observera att församlingens anställda inte sköter sjukvård.

Så här får du tag på en präst:

Ring pastorsexpeditionen. Säg vad du heter, och att du vill tala med en präst. Men säg inte åt den som svarar på expeditionen vad du vill tala med prästen om. Ditt ärende är bara mellan dej och prästen. Tid får du snabbt, i en nödsituation ofta genast. Annars kanske någon av de närmaste dagarna. Men på expeditionen ger de inte någon tid. I stället tar de kontakt med prästen så fort som möjligt. Prästen tar sedan själv kontakt med dej, så ni kan komma överens om var och när ni träffas. Har du tur kanske prästen finns där på pastorsexpeditionen när du ringer.

Du kan nog också ta kontakt med prästen direkt.

Vill du ta emot nattvarden hemma?

Ta kontakt med en präst.

Gör så här:

Ring pastorsexpeditionen. Säg vad du heter, och att du vill tala med en präst. Men säg inte åt den som svarar på expeditionen vad du vill tala med prästen om. Ditt ärende är bara mellan dej och prästen. Tid får du snabbt, i en nödsituation ofta genast. Annars kanske någon av de närmaste dagarna. Men på expeditionen ger de inte någon tid. I stället tar de kontakt med prästen så fort som möjligt. Prästen tar sedan själv kontakt med dej, så ni kan komma överens om var och när ni träffas. Har du tur kanske prästen finns där på pastorsexpeditionen när du ringer.

Du kan nog också ta kontakt med prästen direkt.

Gäller ditt ärende någon förståndshandikappad?

Då kan du ta kontakt med en präst för förståndshandikappade - kontaktuppgifter kan de ge på pastorsexpeditionen. Du kan också ta kontakt med en diakon/diakonissa eller med en präst i församlingen.

Behöver du hjälp med kontakt med myndigheter?

Ta kontakt med en diakon/diakonissa.

Du kan få hjälp t.ex. med att hitta rätt. Tala med olika myndigheter. Få klarhet i  krångliga byråkratiska texter. Fylla i blanketter. Sköta dina ärenden vid olika  luckor.

Vill du utnyttja färdtjänst?

Ta kontakt med en diakon/diakonissa, ifall det är fråga om att komma till kyrkan eller delta i  något program i församlingen

Ibland ordnar din församling kanske färdtjänst. Läs annonser. I en del församlingar finns det frivilliga som ställer upp som chaufförer med sin  egen bil.

Vill du ha stöd på något annat språk?

Hör efter på pastorsexpeditionen. Kanske de kan föreslå någon i en finsk  församling, om det känns bättre på det sättet. Eller så tipsar de om någon  språkkunnig, om det gäller något annat språk.

Fundera också på möjligheten att använda tolk, om du tycker att det går för sej.

Vill du veta hur man ordnar med dop, vigsel eller begravning?

Läs här

Vill du ha råd i frågor som gäller begravningsplatsen?

Ta i första hand kontakt med församlingens ekonomikontor eller gravkontor. En präst kan också svara på dina frågor.


Själavård

Du får säga vad du har varit med om, eller vad som är svårt just nu, och vad du funderar på. Du kan få hjälp med att bearbeta det. Det kallar vi själavård.

Foto: Julia Abebe

Ibland kör det ihop sej. Det kan hända vem som helst.

Du inser kanske att du har svårt att få ordning på något problem i ditt liv, på egen hand. Då kan det väl vara bra att få stöd? Av någon som ger sej tid att lyssna på dej. Så att du får säga vad du har varit med om, eller vad som är svårt just nu, och vad du funderar på. Du kan få hjälp med att bearbeta detdär vad det nu är. Komma vidare. Se en utväg.

I kyrkan kallar vi det här själavård.

I församlingen hittar du själavårdare. En präst eller en diakon finns till för dig om du behöver få prata. Och kanske en ungdomsledare om du är i den åldern. Alla har de tystnadsplikt.

Läs mera om tystnadsplikt

Ni talar om de frågor som just nu är överst för dej. Det kan handla om problem eller svårigheter på vilket livsområde som helst. Under samtalet bearbetar ni tillsammans det som du bär med dej.

Och vet du inte riktigt var skon klämmer försöker ni tillsammans reda ut det.

Själavård är inte samma som sådan samtalshjälp som man får inom mental-, social-, eller hälsovården. Men mycket går ändå till på liknande sätt. Ibland hänvisar man den hjälpsökande vidare till någon av de andra. Det beror på vad saken gäller. Ofta träffas man en eller flere gånger.

Du kan komma bara du till själavård. Men också med ditt par, din familj, eller varför inte till exempel med några från din klass eller arbetsplats eller seglarklubb.

Idén är den att du ska få hjälp att lösa ditt problem. Eller få stöd om problemet inte går att lösa. Men också att du ska får möjlighet att hitta dig själv, din nästa och din Gud.

Man kan säga så här. Själavården ska hjälpa den som har det svårt att med hjälp av den kristna tron få bukt med det svåra.

Gud är med. Ett själavårdande samtal ska också hjälpa mänskor i deras andliga sökande och vara en väg till inre mognad. Det innebär att ni (du och prästen, till exempel) tillsammans kan be till Gud, om det känns rätt på det sättet. Men själavårdaren kollar nog hur du själv vill ha det.

Själavård är det också när man träffas för att man ska ha dop i familjen, eller för att man ska gifta sej, eller för att någon har dött. Inte bara att man tillsammans planerar ett program och diskuterar praktiska arrangemang.

Läs också om bikt

Finns det själavård för ungdomar?

Såklart. Präster begriper sej på tonåringar, fast de själva är äldre. Och så finns ju ungdomsledare i de flesta församlingar. När det gäller ungdomar tar man ofta med andra ungdomar, föräldrar och syskon. Ifall frågan också berör de andra. Samtidigt ska en tonåring veta att det som sägs i enrum förblir hemligt, om man vill ha det så. Förtroende är en fin sak, och viktigt.