Livets fester

Dop

Vad är ett dop för något?

I dopet lovar Gud vara med oss under hela vårt liv. Vi får del av den heliga Anden. Gud finns överallt, också inom oss.

Dopet är en skatt som vi får bära med oss.

Så får man tänka sej det. Men att förklara det går nog inte, för det är en av Guds hemligheter. Vi vet ändå att det är en skatt som vi får bära med oss. Och att det ger oss hoppet om förlåtelse här på jorden och ett liv hos Gud i himlen. 

Prästen döper barnet med vatten, inte för att tvätta bort något, utan för att påminna om att Gud redan har befriat barnet från synd. Dopet händer just det ögonblicket, med vattnet och doporden: Jag döper dig i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn.

Prästen öser vatten på barnets huvud. När vuxna döps gör man oftast på samma sätt, men man kan också doppa hela mänskan i vattnet. Så kan man göra t.ex. på ett konfirmandläger. Men det betyder nog detsamma, också om man alltså gör det på olika sätt. Dopet ser vi som en pånyttfödelse, att födas en gång till på ett andligt sätt.

Genom dopet blir man ju också medlem i kyrkan.

Men namnet då? Nej, att döpas är inte att ge barnet namn. Det är föräldrarna som ger namnet. Men under dopet nämns namnet första gången "officiellt", och man välsignar också namnet, som ju ska vara en viktig del av barnets identitet.

Vilka namn kan jag ge mitt barn?


Var och när hålls dopet?

Dopplats väljer ni själva. Det går bra i en kyrka, men också t.ex. i hemmet.

När barnen är ungefär två månader gamla blir de vanligen döpta. När ditt barn ska döpas ska du ta kontakt med församlingens pastorsexpedition. Du kan också tala med en präst som du känner.

Ditt barn kan döpas i en kyrka, eller hemma, eller kanske i ett församlingshem. Sommartid händer det att man håller dopet utomhus, t.ex. vid en sommarstuga. Dop ordnar man ofta under ett veckoslut, men också andra dagar går bra. 

Dop i en kyrka

Ditt barn kan bli döpt i en kyrka eller ett kapell. Ibland talar vi om kyrkan som Guds hus. Där blir vi påminda om att ditt barn är ett Guds barn, och får ta emot Guds stora gåva i dopet. Stämningen i kyrkan stöder också er glädje och tacksamhet över barnet som ni har fått.

Vill du att dopet ska hållas i en kyrka ska du boka den. Kyrkan kan du boka på pastorsexpeditionen när du bokar prästen. Någon hyra för kyrkan tar de inte.

I din församling ordnar de också gärna med dop i söndagens gudstjänst. Då deltar dina gäster i hela gudstjänsten. Och barnet är med åtminstone under själva dopet, alltså oftast mot slutet av gudstjänsten. Prästen som döper är då den präst som håller gudstjänsten.

Men grannförsamlingen har en vackrare kyrka. Kan vi ha dopet där i stället?

Dop i ett hem

Man kan hålla dopet hemma. Då slipper man fundera på transporter till och från kyrkan, och vem som ska sätta på kaffet där hemma. Man får avstå från det som stämningen i kyrkan kan ge. Men i stället får man det som hemmets trygga miljö och trivsel kan ge som ram för dopet.

Vi har tänkt hålla dopet i Sverige. Går det till på samma sätt där?

Vad kostar det att använda kyrkan eller hyra en sal i församlingshemmet?

 

 


Att välja präst

Det är bra att vara ute i god tid med att boka en präst. Sen träffas man och talar om dopet.

Vanligen är det en av församlingens präster som döper. Finns det bara en präst i församlingen vet du ju vem det blir. Men finns det flere kan det hända att du får välja. Oftast har prästerna ändå sina arbetsturer. Och den präst du önskar kan redan vara bokad för något annat just den tiden du hade tänkt dej.

Det är alltså bra att vara ute i god tid. Det är inte alls konstigt att börja med det här genast när barnet är fött. Det gäller att få allting att stämma. Rätt präst och rätt tid och rätt plats. Och faddrarnas och de andra gästernas tider. Ska någon resa längre vägar, t.ex. komma från utlandet, är det fint om ni kan tänka på den personens möjligheter att vara med.

Prästerna är olika. Ändå gör de nog sitt bästa för att dopet ska bli en fin händelse i er familj.

Känner du en präst som du gärna vill anlita, är det bäst att själv ta kontakt med den prästen. Den kan vara en som tidigare har haft en förrättning i er familj. Det kan vara din konfirmationspräst. Och så kan det förstås vara någon släkting eller vän. 

Träffar man prästen på förhand?

När dopdagen närmar sig tar prästen kontakt. Men du kan också själv ringa upp.

Ni kommer överens om att träffas, eller gå igenom det hela per telefon. Prästen kommer kanske hem till er. Man kan också träffas i församlingens utrymmen. Om det är ditt första barn kan det vara bra att träffa prästen på förhand. Men också annars kan kontakten kännas viktig.

Under samtalet med prästen går ni igenom vad som händer under dopet, och vad man behöver tänka på och komma överens om. Med prästen kan man också tala om vad dopet betyder.

Kan faddrarna vara med?

Kan de större barnen vara med?

Får man ha önskemål om hur dopet ska gå till?

Vilka praktiska frågor ska vi ta upp under träffen med prästen?

Kan man prata om sådant som inte hör till dopet, men just nu är aktuellt i familjen?

Gör man ett tryckt program för dopet?

Vad kostar det?

Det kostar ingenting. Prästen ska inte ha någon ersättning. Om den ena av föräldrarna inte hör till kyrkan kostar dopet ändå inte något.

Men om man ordnar dopet på annan ort, eller anlitar en präst som inte är i tjänst i en församling (t.ex. en pensionerad präst) är det naturligt att man ersätter prästens resekostnader. Något arvode får prästen inte då heller ta emot.

Men om alla församlingens präster är upptagna den tiden då vi vill att dopet ska hållas?

Vi anlitar en präst från grannförsamlingen. Ska vi då betala arvode och reseersättning?


 


Faddrar

En fadder, är en viktig person i ett barns liv, en trygg vuxen och vän. Och visste du att det också finns något som kallas församlingsfadder?

En fadder, är en viktig person i ett barns liv, en trygg vuxen och vän. Oftast väljer man personer som föräldrarna känner väl, nära vänner eller släktingar. Faddrar kallades förr gudmor och gudfar. Många säger så ännu. 

Den som döps ska ha två faddrar. Faddrarna ska höra till den evangelisk-lutherska kyrkan, och vara konfirmerade. En tredje fadder kan höra till en kristen kyrka eller ett religionssamfund som vår kyrka godkänner. En fadder som hör till en kyrka utomlands behöver inte vara konfirmerad.

Läs mera om vilka som kan vara faddrar

Flera faddrar än två kan man ha, någon övre gräns finns inte.

Ifall du har problem med att hitta mera än en fadder kan du ta kontakt med kyrkoherden i din egen församling. Om kyrkoherden bedömer det som du kan du få rätt att utse bara en fadder.

Faddrar kan inte bytas ut. Uppdraget att vara fadder kan inte heller tas ifrån någon senare.

Men i särskilda fall kan man vid behov utse faddrar för barnet också senare. Om du har en sådan situation ska du ta kontakt med kyrkoherden.
Fadderns uppgift är att vara barnets vuxna vän. En fadder är barnets vän och har omsorg om barnet. Faddern ger barnet av sin tid, lyssnar och är intresserad av allt som gäller barnet. Ett fadderskap handlar om att leva som en kristen. Faddern ber för barnet. En fadder kan också vara med i församlingens verksamhet tillsammans med sitt gudbarn.

Vad är en församlingsfadder?

En del församlingar erbjuder en församlingsfadder för barnet. Församlingsfaddern håller kontakt med barnet och hela familjen. Församlingsfaddern är inte anställd i församlingen, utan hör till gruppen av frivilliga. En församlingsfadder hör inte till dem som antecknas som barnets faddrar på registerblanketten.

Om du är intresserad av att vara församlingsfadder kan du ta kontakt med din egen församling.

Dopminne och fadderbrev

Barnet får ett dopminne. Det är vanligen ett vackert kort där prästen antecknar när och var barnet blev döpt, och vilka som är faddrar.  Faddrarna får också fadderbrev med samma uppgifter. Om ni har en vigselbibel kan dopet också antecknas där. I kyrkan läser man upp barnets namn och församlingen ber för barnet. Det görs oftast vid en gudstjänst en vecka efter dopet. Men det lönar sig att höra sig för på pastorsexpeditionen när det händer. Och var, ifall det finns flere kyrkor i församlingen. Familjen och faddrarna är särskilt välkomna till den här gudstjänsten.


 


Vilka bestämmelser gäller ditt barn?

Som föräldrar (eller vårdnadshavare) ska ni inom två månader efter barnets födelse anmäla vilka namn ni har valt till befolkningsdatasystemet.

Samtidigt meddelar ni barnets modersmål. Modersmålet är det som ska bli barnets främsta språk. Det är alltså inte fråga om vilket språk mamman talar.

Om ni föräldrar båda två hör till den lutherska kyrkan ska ert barn döpas och bli medlem i en församling.

Om bara den ena vårdnadshavaren hör till kyrkan beslutar vårdnadshavarna (vanligen föräldrarna) gemensamt om barnet ska bli döpt. Om vårdnadshavarna inte kommer överens kan du som är mamma till barnet ensam besluta. Det ska du göra innan barnet fyller ett år.

Om ingendera av föräldrarna hör till kyrkan kan barnet inte döpas. Föräldrarna (eller den ena av dem) kan skriva in sig i kyrkan. Då kan barnet också bli döpt.

Läs mer om hur du blir medlem i kyrkan

I särskilda fall besluter en domstol om hur uppgifterna fördelas mellan vårdnadshavarna. Då är det domstolens beslut som gäller. Sådant är mycket ovanligt.

Vilka namn kan jag ge mitt barn?
Jag har fått hem en blankett för registrering av barnet, vad ska jag göra med den?
Kan man ha flere modersmål?
Mitt barn är inte finländsk medborgare - hur gör man då?
Mitt barn har dubbelt medborgarskap - hur gör man då?
Vad är personsignum?
Vi hör till olika församlingar. I vilkendera församlingen skrivs vårt barn in?


Före dopet ska du

Allt du ska minnas att ordna i god tid och det du ska göra just före dopet.

En vacker skål passar bra som dopfunt. Har du en mindre vacker kan du dekorera den, kanske med blommor.
  • ta kontakt med pastorsexpeditionen och komma överens om plats, tid och präst
  • välja namn för barnet, och kolla att namnet är godtagbart, ifall det är ovanligt - det gör man hos magistraten
  • välja faddrar som hör till kyrkan - alla är inte säkra på vart de hör: men på pastorsexpeditionen vet de
  • träffa prästen, eller ha kontakt på annat sätt
  • komma överens om vem som medverkar, och hur (t.ex. läser bibeltexter och böner, eller spelar något instrument, eller sjunger solo)
  • hålla reda på registreringsblanketten
  • skaffa dopkolten eller andra beibikläder
    • Om barnet ska ha en dopkolt, det vi ofta kallar dopklänning, gäller det att skaffa en sådan, eller se över en tidigare använd. En dopkolt har ofta ljusröda eller blå band beroende på om barnet är flicka eller pojke. Man kan brodera barnets initialer på en ärvd dopkolt. Har man ingen dopkolt kan man ibland få låna en från församlingen. Barnet kan också döpas i andra kläder.

  • bjuda gästerna
  • förbereda serveringen efter dopet
    • De flesta ställer till ett kalas efter dopet. Då blir det oftast en kaffebjudning. Man kan be vänner och släktingar hämta sådant som man vill bjuda på efter dopet. Duka och servera hjälper gäster gärna till med. Man kan bjuda på både salt och sött till kaffet. Lättare mat kan man också servera. Det här görs på olika sätt. Några regler finns inte.

  • göra i ordning dopbordet (om dopet hålls hemma) med bl.a. en dopskål och en duk att torka barnets huvud med, och kanske levande ljus och blommor - ett matbord t.ex. har lagom höjd, medan soffborden ofta är för låga, eftersom prästen och ni andra ska stå runt bordet

Vad duger som dopskål?
Jag har ingen lämplig dopskål - vad gör jag då?
Hurudant vatten ska man ha i dopskålen?

Gör det här just innan dopet börjar

Ta emot gästerna, och det de har med sig för serveringen (det har de nog). Visa prästen till en lugn plats där det går att fylla i det som ännu saknas på blanketten. Den där blanketten har ni ju till hands, fäst med magneter på kylskåpsdörren. Kalla fram faddrarna, om de ska ge sina personuppgifter. Dela ut programbladen, ifall ni har sådana. Kolla att det finns sittplatser åtminstone för dem som behöver få sitta under dopet.

Mata barnet, om det behövs.

Klä dopkolten ("dopklänningen") på barnet. Den är inte så bekväm för babyn, så gör det inte för tidigt. Under kolten kan barnet ha en sparkdräkt. Tänk på att barnet kan få hett.

Häll varmt vatten i dopskålen. (En del präster vill hellre att vattnet hälls i skålen mitt i dopet.) Tänk på att vattnet hinner kallna innan prästen använder det. Tänd stearinljusen, om ni har sådana på dopbordet. Prästen ställer sig bredvid bordet med dopskålen tillsammans med föräldrar, faddrar och barnet som ska döpas. Ibland vill den som håller barnet sitta på en stol.

Be kaffeautomaten vara tyst under dopet.

Hålls dopet i en kyrka behöver du ju inte göra allt det här. Men kom i tid. Prästen ger råd om när det är bäst att komma. Gå då till sakristian.

Om dopet är i kyrkan får kaffeautomaten väsnas där hemma om den vill. Men det är kanske litet för tidigt.

Vid dopet vill man kanske ta foton eller filma. Man kan ändå be gästerna att inte fotografera under själva dopet. Så kan man komma överens med prästen om att ni alla ställer upp för fotografering efteråt.

Så här går dopet till

Vissa delar av dopet är det bestämt att ska vara med och andra vill prästen gärna höra om hur ni vill ha det. På det sättet blir dopet ett fint minne för just er familj.

Faddrar, syskon, far- och morföräldrar och andra gäster kan vara aktiva under dopet.

Dopet är alltid kort. Har man sång och musik, eller annat extra program blir det förstås något längre. Men också då går det hela vanligen under en halv timme.

Prästen håller dopet, men andra medverkar kanske också. Det kommer ni överens om under samtalet med prästen. Här är sådant som åtminstone finns med i programmet:

  • Föräldrarnas och faddrarnas roll lyfts fram.
  • Prästen gör korstecken över barnet.
  • Man läser ur Bibeln hur Jesus välsignade barnen. Och hur han gav sin dopbefallning, när han uppmanade oss att döpa alla.
  • Man läser trosbekännelsen tillsammans, och ber Fader Vår, och andra böner.
  • Prästen håller ett tal.
  • Det viktigaste som händer är när prästen döper barnet med vatten.
  • Prästen välsignar barnet och alla som är med.
  • Man kan också sjunga psalmer och spela musik.

Man kan sjunga en eller flere psalmer. Annan musik kan man också ha. Alla präster kan inte sjunga. Utse någon som leder sången.

Om det inte finns psalmböcker är det skäl att skriva psalmerna och sångerna på programbladet, om man har ett sådant. Man kan också be prästen ta med sig lappar med psalmtexterna att dela ut.

Hur dopet ska gå till finns bestämt i kyrkohandboken, som prästen har. Om du har en psalmbok hittar du samma sak i slutet av boken.

Hur går dopet till sådär mera i detalj?

Kan dopet hållas på flera språk?

Tänk om vi måste byta blöjor medan vi är i kyrkan. Hur går det då?

Ibland står församlingen under dopet. Ändå kan det vara lugnare och lättare att se vad som händer om alla sitter. Prästen ger säkert anvisningar om hur ni ska göra. Men också om alla står vid ett dop hemma är det bra att ha stolar till hands för dem som kanske inte orkar stå.

Hemmet och äktenskapet kan välsignas vid dopet

Prästen kan välsigna ert hem vid dopet. Det kan kännas fint med en sådan välsignelse för hemmet då familj, släkt och vänner är på plats.

Om ni föräldrar inte är gifta kan ni också gifta er samtidigt som ert barn blir döpt. Och är ni gifta, men har gift er borgerligt (civil vigsel) kan ert äktenskap välsignas.
 


 


Dop av större barn, ungdomar och vuxna

Man kan bli döpt när som helst i livet.

Ett barn som inte ännu har fyllt 12 år, kan bli medlem i kyrkan, om åtminstone den ena av föräldrarna eller vårdnadshavarna hör till kyrkan. En 12–14-åring ska ge sitt eget skriftliga medgivande för att kunna bli döpt.

I allmänhet döper man inte ungdomar som snart når konfirmandåldern. De går i stället i skriftskola tillsammans med sina kamrater. Före konfirmationen blir de vanligen döpta.

Dopet hålls då oftast privat, t.ex. endast med familjemedlemmarna närvarande. Ett sådant dop hålls i en kyrka, ifall man inte av någon orsak vill vara på annan plats. Den döpta tonåringen deltar sedan i konfirmationen tillsammans med sina kamrater, och blir då medlem i församlingen. 

Vuxendop

Vuxna kan bli döpta. Men den som har blivit döpt i någon annan kristen kyrka döps inte på nytt. Vill du bli döpt som vuxen och medlem i kyrkan tar du kontakt med kyrkoherden i församlingen där du bor. Det går också bra att tala med en präst som du känner.

Innan du blir döpt deltar du i konfirmandundervisning anpassad för vuxna. Oftast är den undervisningen privat. Det är alltså bara du och en präst.

Själva dopet är oftast också privat. Men eftersom du samtidigt blir konfirmerad tar du sedan emot nattvarden i församlingens gudstjänst. Prästen frågar kanske om du vill att det ska sägas åt de andra som den dagen är i kyrkan.

En tonåring som redan har lämnat konfirmandåldern bakom sig och inte vill gå i vanlig skriftskola kan också få privat undervisning och bli döpt på samma sätt som en vuxen.

Den som döps som vuxen ska ha åtminstone två faddrar.

Hur går ett vuxendop till?


Frågor och svar om dop

Kanske du ännu funderar över något. Kolla då här.

Men grannförsamlingen har en vackrare kyrka. Kan vi ha dopet där i stället?

Det kan ni säkert. Ta kontakt med pastorsexpeditionen i den församling som har den där vackra kyrkan. Ändå kan det vara fint att om några år berätta för ditt barn att dopet var i den egna hemkyrkan. Vem vet, kanske barnet tycker att den kyrkan är vacker.

Tänk om vi måste byta blöjor medan vi är i kyrkan. Hur går det då?

Då byter ni bara. Skötbord finns ofta i kyrkans sakristia, eller i en toalett. 

Hur går dopet till sådär mera i detalj?

  • Inledningsord
  • Frågor eller uppmaning till föräldrar och faddrar
  • Korstecknet
  • Bön
  • Bibelläsning ur Markusevangeliet, kapitel 10, verserna 13–16. Texten kallas Barnens evangelium. Dessutom kan man läsa något annat bibelställe.
  • Prästens tal
  • Bön och dopbefallning ur Matteusevangeliet, kapitel 28, verserna 18–20
  • Trosbekännelse, som alla läser med i (texten är bra att dela ut)
  • Dopet. Prästen väter barnets huvud tre gånger och säger: ”NN (= barnets förnamn), jag döper dig i Faderns, Sonens och den heliga Andens namn”. Sedan lägger prästen sin hand på barnets huvud och ber en bön. Föräldrarna och faddrarna kan också delta i handpåläggningen.
  • Dopljuset tänds (om man har dopljus)
  • Alla ber med prästen för barnet. Några ur publiken kan läsa korta böner. Kanske någon själv skriver en bön och läser den.
  • Fader vår. Alla läser med.
  • Välsignelsen

Om du är intresserad av att veta ännu mera om hur dopet går till så kan du läsa om det i Kyrkohandboken.

Vi har tänkt hålla dopet i Sverige. Går det till på samma sätt där?

Hos oss är det mycket vanligare med dop hemma än det är i Sverige. Så vill du ha dopet där blir det troligen i en kyrka.
Det som händer under dopet är ungefär samma i Sverige som hos oss.
På pastorsexpeditionen kan de ge råd om de papper som behövs.

Kan faddrarna vara med i samtalet med prästen före dopet?

Visst kan de. Det är ändå inte vanligt. Ibland är det lättare att samtala om viktiga  saker ifall man inte är så många. Men det kan ju också vara tvärtom.

Kan de större barnen vara med då föräldrarna samtalar med prästen före dopet?

Ifall prästen kommer hem till er är de större barnen kanske hemma. Det är  knappast något problem. Förs samtalet någon annanstans är det inte vanligt att  de större barnen är med. Men vill ni ha det så är det inget problem.

Får man ha önskemål om hur dopet ska gå till?

Det får man. Prästen är säkert gärna med om att programmet görs så att det  känns personligt och rätt just i er familj. Mycket kan göras just så, t.ex. genom  att någon eller några av de som är med också medverkar på olika sätt. Sång och  musik är också sådant som man kan göra något av. Men det finns ju också  sådant som man inte ska ändra på. Prästen säger nog vad det är om det behövs.

Vilka praktiska frågor ska vi ta upp under träffen med prästen?

Ni kommer överens om plats och uppgifter för dem som medverkar vid dopet, till exempel till vem prästen ska ge dopljuset, eller vem som läser bibelställen eller böner för barnet. Ni går igenom programmet i stora drag. Psalmer eller sånger eller annan musik kan ni också komma överens om.

Kan man prata om sådant som inte hör till dopet, men just nu är aktuellt i familjen?

Det kan man. Det kan till och med vara bra att ta upp sådana saker. Om det är  något som bekymrar kan det hjälpa att få tala om det. Och är det något som ni är  glada över kan ni gärna tala om det också. Prästen har nog tid att vara  tillsammans med er och höra om det där viktiga som ni har just nu. Prästen har  ju tystnadsplikt, och utbildning och erfarenhet för att kunna stöda mänskor i  deras svårigheter.

Gör man ett tryckt program för dopet?

Ett programblad kan vara bra att ha och det är också ett trevligt minne för barnet senare i livet. Programmet kan man planera tillsammans med prästen.

Vilka namn kan jag ge mitt barn?

Magistraten har mera information om hur man väljer namn.
I Befolkningscentralens namntjänst ser du vilka namn som är vanliga i Finland.

Jag har fått hem en blankett för registrering av barnet, vad ska jag göra med den?

Ni som har blivit föräldrar får en blankett för barnets registrering. Den kommer från befolkningsregistret per post. Den är delvis ifylld. Sjukhuset skickar nämligen en födelseattest till befolkningsregistret efter barnets födelse.
I blanketten antecknas barnets förnamn, efternamn, faddrarnas fullständiga namn (alltså alla förnamn), deras personbeteckning, och vilka församlingar de hör till.
Vid träffen med prästen kan ni fylla i blanketten tillsammans. Men om ni inte har alla uppgifter om t.ex. faddrarna, eller ännu vill fundera på vad barnet ska heta, räcker det med att ni har blanketten till hands vid dopet. Prästen fyller i blanketten, och ser till att den kommer till den församling där ert barn ska bli medlem.
Utländska faddrar uppger namn, födelsedatum, hemförsamlingens namn, trossamfund, ort och land. Det lönar sig att skaffa fram de här uppgifterna innan ni tar kontakt med prästen.
Finländare som är bosatta utomlands men som fortfarande är finländska medborgare är skrivna som frånvarande i den församling de hörde till när de flyttade utomlands. Som faddrar kan de alltså uppge sin församling i Finland. Men det är skäl att be pastorsexpeditionen kontrollera saken på förhand.
Man kan också med kyrkoherdens lov ha bara en fadder. Det finns ingen övre gräns för hur många faddrarna kan vara. Läs mera om faddrar. 

Kan man ha flere modersmål?

Nej, bara ett.

Mitt barn är inte finländsk medborgare - hur gör man då?

Det går till precis lika.

Mitt barn har dubbelt medborgarskap - hur gör man då?

Spelar ingen roll för dopet.

Vad är personsignum?

Siffrorna som man identifierar sig med. Består av födelsedatum och en tilläggsdel på fyra siffror, av vilka den sista kan vara en bokstav. Exempel: 261089-456K.

Vi hör till olika församlingar. I vilkendera församlingen skrivs vårt barn in?

I mammans församling. Men hör ni till församlingar med olika språk kan ni  få barnet inskrivet i den församling ni väljer.

Kan dopet hållas på flere språk?

Det går bra att be om att dopet ska vara tvåspråkigt, alltså på svenska och finska. Andra språk går också om prästen kan det språket. Man kan också be någon som talar det språket läsa t.ex. en bön för barnet.
I vissa fall kan någon som klarar uppgiften tolka vad som sägs. Då tolkas endast prästens tal. Resten behöver knappast tolkas, eftersom det nog blir klart ändå vad som händer. Prästen kan säga till tolken när talet börjar, och när det är slut.
Om prästen har sitt tal nedskrivet ord för ord kan man be om en kopia, och efteråt göra en översättning. Men många präster talar fritt. Då kan talet kanske bandas. Respektera i alla fall hur prästen vill ha det - alla präster vill inte få sina tal bandade.

Vilka kyrkor är jämnställda med den Evangelisk-lutherska i Finland i fråga om fadderskap?

Med medlemmar av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland jämställs i det här sammanhanget medlemmar av Suomen vapaa evankelisluterilainen seurakuntaliitto, Finlands Konfessionella Lutherska kyrka, Luterilaisen Sanan Yhdyskunta, utländska lutherska kyrkor samt de anglikanska kyrkorna i Finland, England, Irland, Wales och Skottland.

Vad duger som dopskål?

Inte finns det några bestämmelser. En vacker skål blir nog bra. Har du en mindre  vacker kan du kanske fixa den med dekorationer, kanske blommor. I vattnet  ska du helst inte sätta någonting. Skålen ska inte ha någon text eller bilder.

Jag har ingen lämplig dopskål - vad gör jag då?

Någon du känner har kanske en bra skål. Du kan också fråga på pastorsexpeditionen. Församlingen kanske kan låna.

Hurudant vatten ska man ha i dopskålen?

Rent vatten. Och lagom varmt. Tänk på att vattnet kallnar ganska fort i skålen.

Men om alla församlingens präster är upptagna den tiden då vi vill att dopet ska hållas?

Kanske ni kan skjuta på klockslaget, eller välja en annan dag? Är prästerna upptagna hela dagen eller så kan det hända att man på pastorsexpeditionen söker en vikarierande präst utifrån. Kostnaderna för det betalar församlingen.

Vi anlitar en präst från grannförsamlingen. Ska vi då betala arvode och reseersättning?

Om ni själva har vidtalat den där prästen från grannförsamlingen ska ni höra er  för om det blir aktuellt att betala reseersättning. Ibland behövs det inte. Det  beror på omständigheterna. Något arvode ska ni ändå inte betala.

Vad kostar det att använda kyrkan eller hyra en sal i församlingshemmet?

Att använda kyrkan kostar i allmänhet inte något.
Att hyra en sal i församlingshemmet kostar det som man har bestämt i  församlingen. Fråga på pastorsexpeditionen, eftersom reglerna är olika i olika  församlingar.

Hur går ett vuxendop till?

Du som ska bli döpt klär dig i en alba (lång vit kåpa som de som medverkar i en gudstjänst brukar ha på sig). Alborna finns i kyrkans sakristia. Vaktmästaren söker fram en i lämplig storlek.
Du bekänner kyrkans tro genom att läsa trosbekännelsen.