Livets fester

Bröllop

Bröllopet

Gud vill att de gifta ska leva tillsammans i gemenskap, kärlek och ansvar. Äktenskapet är en uppgift man får av Gud.

Äktenskapet står under Guds beskydd.

Äktenskapet

Äktenskapet är en gemenskap och ett förbund. När man gifter sig börjar man höra ihop också offentligt. Äktenskapet får samhällets godkännande.

Gud vill att de gifta ska leva tillsammans i gemenskap, kärlek och ansvar. Äktenskapet är en uppgift man får av Gud. Det står under hans beskydd.

Äktenskapslagen

Om äktenskapet stadgas i äktenskapslagen.  Läs mer i broschyren Information om äktenskapslagen.

Vigseln

Man kan gifta sig genom kyrklig eller civil vigsel i Finland. En kyrklig vigsel är en (annorlunda) gudstjänst, som leds av en präst. Det är bra att komma ihåg när ni planerar programmet. Samtidigt är vigseln också en offentlig juridisk akt.

Räcker det med att man hör till kyrkan för att få kyrklig vigsel, eller måste man vara konfirmerad också?

Måste båda höra till den evangelisk-lutherska kyrkan för att paret ska få kyrklig vigsel?
Kan en del av vigseln vara på ett annat språk?
Vi vill gifta oss utomlands. Kan en präst från Finland komma med och viga oss där?

Kyrklig vigsel någon annanstans än i en kyrka

En kyrklig vigsel hålls oftast i en kyrka eller i ett kapell. Men den kan också hållas i andra lokaliteter, eller varför inte utomhus, om man vill. Kyrklig är vigseln ändå, när det är en präst som viger.

Trots att vigseln hålls någon annanstans än i kyrkan är det ändå fråga om en gudstjänst, som leds av prästen. Det är bra att komma ihåg t.ex. när man dekorerar lokalen.


Hindersprövning och lysning i kyrkan

För att kunna gifta er begär ni hindersprövning. Sen blir det lysning i kyrkan.

Förlovning

När ett par förlovar sig lovar de båda att de ska gifta sig med den andra. Förlovningen har ändå inte någon juridisk betydelse. Många hoppar över förlovningen. Ofta väljer man förlovningsringar. Man kan också ställa till en fest.

Hindersprövning och lysning i kyrkan

För att kunna gifta er begär ni hindersprövning. Det gör ni på pastorsexpeditionen i den enas församling, eller på magistraten.

Är den ena av er utlänning ska ni börja i god tid. De papper som behövs kan vara besvärliga att få tag på. På pastorsexpeditionen berättar de vad som behövs.

När hindersprövningen görs kan församlingen meddela att ni ska gifta er. Det görs i gudstjänsten på söndagen, och kallas lysning. Församlingen ber för er. Naturligtvis är ni särskilt välkomna till gudstjänsten just den söndagen. Är ni osäkra på vilken söndag det här händer ska ni fråga på pastorsexpeditionen. Det är alltså alltid på en söndag, inte på helgdagar under andra veckodagar.

I en del församlingar brukar man be för makarna efter vigseln. Det är ändå inte vanligt. Och också om man gör så kan man ha lysning före vigseln i kyrkan.

Vittnen

Två vittnen behövs, eftersom vigseln är en juridisk akt. Vittnet ska vara en myndig person. En närstående kan vara vittne.

Brudparet utser vittnen, och meddelar namnen åt prästen före vigseln. Vittnena ska vara med under hela vigseln, för att vid behov efteråt kunna intyga att paret blivit vigt. I vårt land undertecknar vittnena inget dokument. Det räcker att de är där.


Bröllopsinbjudan och klädsel

I inbjudan berättar man t.ex. vilka som gifter sig, var det händer, och när.

Gästerna bjuder man vanligtvis med inbjudningskort. På kortet inbjuder man att närvara vid vigseln. Man berättar vilka som gifter sig, var det händer, och när. Och var bröllopsfesten hålls, gärna vilken typ av fest det är, och vilken klädsel gästerna borde välja.

Har man gemensam transport t.ex. med buss till festplatsen berättar man det, och också när bussen går tillbaka. Om man vill ha svar skriver man Osa (Om svar anhålles), mottagarens namn, telefonnummer, och adress, eller e-postadress. Berätta också när gästerna senast borde svara. Sänd inbjudningskorten minst en månad före bröllopet, men gärna tidigare. Numera kan man också bjuda in gäster per e-post.

Inbjudan undertecknades alltid förr av brudens föräldrar, eftersom det var de som stod för festen. Numera kan det här göras på olika sätt. Gör så som det blir bäst när det gäller just ert bröllop.

Klädsel

Som brud klär du dig kanske i en brudklänning. Den är ofta vit och lång. Men också annan klädsel är tänkbar. Huvudsaken är att du är nöjd med dina kläder på den stora dagen.

Som brudgum klär du dig kanske i mörk kostym. Andra möjligheter är t.ex. frack, smoking eller jaquette.

Best-mannen klär sig oftast som brudgummen. Brudtärnan eller -tärnorna klär sig ofta i någon ljus färg (men inte vit), eller en färg som matchar bröllopets övriga färger.

Gästerna klär sig festligt. Bruden är den enda som klär sig i helvitt. I kyrkan kan man täcka bara axlar t.ex. med en schal eller kavaj.

När gästerna bjuds in kan man ge anvisningar om klädsel

Vad är en brudfrämma?
När kan bruden ha slöja?


Vigselsamtal med prästen och kantorn

Före bröllopet träffar man vanligen vigselprästen och kommer överens om arrangemangen. Man blir bekant med prästen, talar om äktenskap och kärlek.

Ni går förstås igenom det som gäller er vigsel. Tillsammans med prästen kan ni välja bland olika möjligheter. Man kan alltså göra på olika sätt under vigseln. Ni kan själva vara med om att besluta om programmet så att vigseln känns rätt för er. Ni ska tala om era önskemål för prästen.

Med prästen kan ni också öva hur ni går, var ni står och sådant. Andra som ska medverka vid vigseln kan också vara med på övningen, t.ex. best man och brudtärna eller andra.

Under samtalet vill prästen veta om ni har beslutat anta gemensamt efternamn, och om någondera tänker ha dubbelnamn.

Min blivande man är mest på resa. Räcker det om bara jag träffar prästen?

Vi har båda varit gifta förut, så vi vet det är. Men borde vi ändå träffa prästen?

Att välja efternamn

Efternamnet för vardera meddelar ni åt prästen före vigseln. Ni kan ta ett gemensamt efternamn. Båda kan också behålla det efternamn ni redan har. Som gemensamt efternamn kan ni ta det namn som mannen eller hustrun hade som ogift. Den make vars namn förändras kan framför det gemensamma namnet använda det namn han eller hon hade som ogift eller vid ingången av äktenskapet. Då ni väljer efternamn är det skäl att beakta att namnet också i vanliga fall blir efternamn för gemensamma barn. Mera information ger magistraten.

I några församlingar förser man lokalpressen med en lista på dem som har gift sig. Det förutsätter att brudparet ger sin tillåtelse, annars får man inte publicera namnen. På pastorsexpeditionen kanske de frågar om det här i samband med att vigseln bokas. Frågan hör egentligen inte till vigselsamtalet med prästen. Men prästen kan naturligtvis ge råd i frågan.

Någon enstaka församling har för vana att i en gudstjänst meddela att brudparet har gift sig. Då ber församlingen för de nygifta. Det här är nog ovanligt. Men om man gör så i församlingen förutsätter det brudparets tillstånd. På pastorsexpeditionen berättar de mera om det här också. Läs också under Lysning.

Samtal med kantorn

Ni kan också gärna träffa kantorn och komma överens om musiken som ska ingå i vigseln.

Men ni kan också tala om musiken med kantorn per telefon. Kantorn har ofta goda förslag. Ni får förstås gärna tala om vilka önskemål ni själva har.


Vigseln går till så här

Lite nervöst både i huvudrollerna och som gäst. Hur var det nu igen man skulle göra?

De unga tu åker iväg i hästkärra. Foto: Maria Manelius

Platserna i kyrkan

I kyrkan sitter brudens släkt och vänner på vänstra sidan, sett från kyrkans bakdörr, och brudgummens på högra sidan. De närmaste anhöriga sitter längst framme. Bröllopsgästerna sätter sig på sina platser senast 5–10 minuter innan vigseln börjar.

Best-mannen ställer sig till höger om mittgången, framför de första bänkraderna. Han står färdigt på sin plats när vigseln börjar. Han kommer alltså inte in med brudföljet.

Brudtärnan eller -tärnorna kan också vara färdigt på sin plats (sina platser) till vänster om mittgången. Men de kan också komma in före brudföljet.

Bruden kan komma in i kyrkan tillsammans med sin pappa eller med brudgummen. Om bruden kommer med sin pappa väntar brudgummen (och hans best man) till höger framför koret i kyrkan. Brudens pappa "överlämnar" bruden till brudgummen, som går emot dem i mittgången. Best-mannen står kvar på sin plats.

Också andra än brudens pappa - men oftast ändå en nära anhörig - kan följa bruden in och "överlämna" henne till brudgummen.

Då brudparet kommer in i kyrkan tillsammans går brudgummen på brudens högra sida.

Man kan ha barn som brudnäbbar. De följer med in framför brudparet och sätter sig sedan framme i kyrkan, kanske med någon vuxen, om de är små. De går också ut framför de nygifta.

Om vigseln inte är i en kyrka följer man i princip samma ordning. Men man kan också ändra på sådant som behövs.

Viseln

Ifall ni har ett tryckt programblad delas det ut när gästerna kommer. Utse någon att göra det, för vaktmästaren hinner knappast.

Församlingen stiger upp då brudparet kommer in i kyrkan. Vigseln börjar med musik. Då går ni fram till altaret och knäböjer. Sedan kan man sjunga en psalm.

Så följer det här programmet. Men ordningen kan vara en annan.

  • Inledning
  • Bön
  • Bibelläsning
  • Tal
  • Frågorna
  • Ringbön
  • Ringen/ringarna växlas.
  • Ringlöften, om man har sådana. Läs mera: Ringar och ringlöften
  • Äktenskapet stadfästs
  • Makarna blir välsignade
  • Här kan man ha en psalm, en sång, eller annan musik
  • Förbön
  • Församlingen ber för makarna. Det finns olika förböner att välja på. Några i publiken kan läsa korta böner i förbönen
  • Fader vår
  • Herrens välsignelse
  • Musik
  • De nygifta går ut ur kyrkan under slutmusiken. Församlingen står. Då går hustrun på sin makes högra sida.

Om det finns ett lämpligt utrymme kan de båda vänta en stund på vägen ut, så bröllopsgästerna hinner ut för att ta emot dem. Finns det inte något sådant utrymme kan de nygifta kanske gå runt kyrkan och in tillbaka genom sakristians dörr. Sedan kan de komma ut en andra gång när gästerna är ute.

Förr var det vanligt att man kastade risgryn på brudparet. Numera tillåts det i allmänhet inte av miljöskäl. Men andra traditioner har kommit i stället. Vänner och bekanta kan säkert berätta vad de har varit med om. Det kan vara bra att nämna hur man vill ha det med den här saken redan när man bjuder sina gäster.

 

När ska vi knäböja?

Ringar och ringlöften

Best-mannen håller reda på ringen, eller ringarna, om man har två. Han ger ringen eller ringarna åt prästen när prästen ber om det.

Ibland har man det ordnat på annat sätt med ringen eller ringarna. Huvudsaken är att prästen får dem när man har kommit så långt i programmet (efter frågorna).

Prästen läser ringbönen, och ger sedan en ring åt brudgummen, som sätter ringen på brudens vänstra ringfinger. Har man två ringar så ger prästen därefter den andra ringen åt bruden, som sätter den på brudgummens vänstra ringfinger.

Om brudparen vill det kan de båda ge ett ringlöfte innan de sätter ringen på den andras finger. Korta texter för ringlöftet finns färdigt. Men vill man kan man formulera ringlöftet själv.

Brudmässa

Er vigsel kan också hållas som en brudmässa. Då går det hela till ungefär som en nattvardsgudstjänst med vigsel. Bäst att på förhand gå igenom programmet med prästen.

Vem deltar i nattvarden vid brudmässa?


Välsignelse av äktenskap

Om man har gift sig borgerligt (civilt) eller i en annan kristen kyrka kan äktenskapet välsignas i en kyrka.

Välsignelsen av äktenskapet påminner om en kyrklig vigsel. Den kan hållas i kyrkan eller på någon annan plats.
Välsignelse av äktenskap går till så här (men ordningsföljden kan vara en annan):

  • Musik
  • Inledning
  • Bön
  • Bibelläsning
  • Prästens tal till makarna
  • Välsignelse:
  • Frågor
  • Makarna välsignas
  • (Psalm)
  • Förbön
  • Fader vår
  • Herrens välsignelse
  • Slutmusik

Välsignelse av äktenskap kan förrättas av en finländsk evangelisk-luthersk präst var som helst i världen, eftersom det inte är fråga om en juridisk handling.

Välsignelse av äktenskap är allmän sed då det gäller internationella äktenskap och den egentliga vigseln förrättas av civil myndighet. Efter den juridiska akten önskar paret ofta få en välsignelse av varderas kyrkosamfund, först i den enas och sedan i den andras hemland.

Måste båda vara kristna för att äktenskapet ska kunna välsignas?
Kan vi be den civila vigselförrättaren komma till kyrkan för att viga oss strax före välsignelsen av äktenskapet?

Bön för registrerat partnerskap

Ett par som registrerar sitt partnerskap kan ordna en bönestund med en präst.

Med prästen kan ni komma överens om hur och var ni vill ordna bönen. Ta kontakt med er egen församling, eller direkt med en präst.

Det finns inget officiellt formulär. Prästen kan därför fritt formulera bönen. I bönen tackar ni Gud för livets gåvor och ber om omsorg och ledning. Samtidigt ber ni om kraft att respektera varandra. Bönen kan göras privat eller offentligt.

Det finns anvisningar för fritt utformad bön med och för personer som registrerat sitt partnerskap.


Frågor och svar om bröllop

Kanske du ännu funderar över något. Kolla då här.

Räcker det med att man hör till kyrkan för att få kyrklig vigsel, eller måste man vara konfirmerad också?

Man behöver inte vara konfirmerad. Men man ska ha gått i skriftskola.

Måste båda höra till den evangelisk-lutherska kyrkan för att paret ska få kyrklig vigsel?

Den ena ska höra till den evangelisk-lutherska kyrkan, och ha gått i skriftskola.  Den andra kan höra till en annan kristen kyrka, eller ett kristet trossamfund, och behöver då inte ha gått i skriftskola.
Vilka kristna kyrkor och kristna trossamfund som duger kan de berätta på pastorsexpeditionen.
Hör den andra inte till någon kristen kyrka alls kan paret inte få kyrklig vigsel. Läs i så fall mera om välsignelse av (civil)äktenskap.

Kan en del av vigseln vara på ett annat språk?

Det är vanligt med tvåspråkiga vigslar på svenska och finska. Prästen turar om med språken. Man tar alltså inte det hela dubbelt.
Också andra språk kan användas om prästen klarar det. För gäster som inte förstår språket kan man kanske ordna tolkning. Endast prästens tal tolkas. Vad som annars händer förstår man också utan att förstå språket. Att tolka i en kyrka så det inte stör kan stöta på praktiska problem.

Vi vill gifta oss utomlands. Kan en präst från Finland komma med och viga oss där?

Nej, prästen får viga endast i Finland. Det är ju en juridisk förrättning också. På vissa orter utomlands finns s.k. turistpräster från Finland. En del av dem får  viga med specialtillstånd. Fråga på pastorsexpeditionen.
Om vigseln först förrättas av civil myndighet i Finland är det ingenting som  hindrar att prästen följer med till utlandet och välsignar äktenskapet där.

Hur lyder frågorna som prästen ställer brudparet?

Av gammal tradition frågar prästen först brudgummen, och sedan bruden:

Inför Gud den allvetande och i denna församlings/dessa vittnens närvaro frågar jag dig, NN, vill du ta NN till din äkta man (hustru) och älska honom (henne) i nöd och lust?

Prästen kan också fråga så här, fast det är mera ovanligt:

Inför Gud den allvetande och i denna församlings/dessa vittnens närvaro frågar jag dig, NN, vill du ta NN till din äkta man (hustru) och visa honom (henne) trohet och kärlek i nöd och lust intill döden?

Om vigseln är tvåspråkig frågar prästen på vars och ens eget språk. Svaret på svenska är Ja, på finska Tahdon, och på engelska I do.

Frågorna understryker att äktenskapet är ett offentligt förbund. Inför Gud och församlingen förklarar man att man vill älska varandra. Förr fanns också en längre form för frågorna. Den har ersatts av ringlöftet.

När ska vi knäböja?

Det finns olika traditioner när det gäller det där knäböjandet. Prästen berättar säkert när ni ska knäböja.

Vem deltar i nattvarden vid brudmässa? 

Brudparet tar emot nattvarden. Därefter kan de som är i kyrkan gå till  nattvarden. Någon särskild ordning har man inte. Men om t.ex. föräldrarna först går fram till altaret följer väl de andra efter.

Vad är en brudfrämma?

Ordet brudfrämma används på sina håll i Svenskfinland. Då menar man det  samma som brudtärna.

När kan bruden ha slöja?

Brudslöjan är mera ovanlig nuförtiden.
Att man uppfattar slöjan symboliskt (och faktiskt på olika håll på olika sätt)  är folklig tradition, och inte något som kyrkan står för. Det är alltså brudens  sak att själv besluta hur hon vill ha det.

Måste båda vara kristna för att äktenskapet ska kunna välsignas?

Nej, det behövs inte.
Om den ena hör till den evangelisk-lutherska kyrkan, och den andra är muslim, rekommenderas att man inte begär välsignelse av äktenskapet, trots att det i princip inte är olagligt med en sådan välsignelse.

Kan vi be den civila vigselförrättaren komma till kyrkan för att viga oss strax före välsignelsen av äktenskapet?

Nej, det ska ni inte. Vår kyrka önskar att den civila vigseln förrättas någon  annanstans än i kyrkan.

Min blivande man är mest på resa. Räcker det om bara jag träffar prästen?

Programmet under vigseln kan ni säkert besluta om, du och prästen. Din  resande utvalda kan väl komma med önskemål, och låta dej besluta.  Men det kan vara värdefullt med ett förtroligt samtal om gemenskap,  glädjeämnen och svårigheter och vad det kan handla om just för er. Då  är det fint om båda kan vara med. Rådgör med prästen om vigselsamtalet.

Vi har båda varit gifta förut, så vi vet det är. Men borde vi ändå träffa prästen?

Olika präster gör vigseln olika. En annan kyrka betyder också annorlunda  praktiska lösningar. Och det förtroliga samtalet med prästen handlar förstås om det som gäller er båda just nu. Nog kan samtalet bli viktigt.